igen..o underligt nog rätt nöjd med det..men vemodslängtan efter lappland finns gömt i en del av hjärtat.. Lapplands sång ljuder ännu svagt i själen o bakom ögonlocken flimrar ögonblicken förbi..bilder på myrar, sjöar, skogar o fjäll o vidder. Den friska doften av skog o mossa blandas med myrens lite syrliga mättade doft o dröjer sig kvar i minnet hos mig..de friska vindarna uppe på Dundret o Luossaberget i Kiruna känns ännu i huden..under fötterna kan jag känna gunget från myren och knastret från tallhedens mossbeklädda sandmark..så en en del av engelsson blev nog kvar däruppe..
Luossavaara Kiruna
En liten vallmo som växte vid vägkanten på väg till Kiruna
Sambons kompis från Kiruna som var vår välvillige ciceron i staden
Lapland Airport i Gellivare..därifrån lyfte vi i går
Arlanda
Ja visst var det ändå underbart o komma hem..till sina nära o kära o sitt älskade soffhörn o balkongerna o trädgården.. ja balkongen var en underbar överraskning..älskade svärsonen hade spikat trall på den som en välkommenhempresent..tack älskade gubben...kram
