Godmorgon på er..

Publicerad 2011-09-23 11:15:26 i Allmänt,

engelsson sitter o funderar över sin blogg.. Den funkar inte som det e tänkt just nu..  Den ska ju vara min säkerhetsventil..min chans att skriva av mig..mitt forum helt enkelt.. Men jag känner att jag blir oerhört hämmad i mitt bloggande av de molnskuggor till människor som ruvar i utkanten av min tillvaro..
.
Det händer en massa saker i engelssons liv som jag känner att jag egentligen väldigt gärna delar med mig av till mina äldsta bloggvänner.. Det finns ju några här som följt mig under hela min bloggresa..  Men sen har vi de otäckstyg till människor som smyger runt härinne objudna.. O de finns inte i engelssons liv längre..kommer aldrig in dit mera heller för den delen. De har gjort bort sig inte bara en gång för mycket.. O nu känns de bara som ruvande jäkelskap som hovrar över mig o har insyn i mitt liv genom det jag skriver här..  O jag vill inte..många många ggr då det hänt saker..bra eller dåliga..så sitter jag vid tangentbordet med alla orden inom  mig..men sen kommer ångesten.. För jag vet ju hur de läser..lägger till o drar ifrån o bygger egna sjuka historier om det jag skrivit o sen får jag stå o försvara mig inför mina vänner som fått historierna till livs.. Om ni bara visste hur otäcka en del människor kan vara,,o hur de sliter sönder andra människor. Visst förstår jag att de egentligen mår fruktansvärt dåligt..deras liv blev inte som de önskat..men måste det gå ut över mig..

.
.
Varför kan jag bara inte få vara ifred..jag lämnar dem ifred..jag vill inte mer..  Jag vill leva mitt liv som jag tycker passar mig bäst..jag behöver få göra det.. Jag har fått kämpa väldigt länge efter min skilsmässa för att få min tillvaro i balans igen..O jag har det egentligen väldigt bra nu..äntligen har jag det bra.. Visst har jag min värk..men den kan jag leva med..  Jag har min familj omkring mig..jag har den bästa sambo någon kan be om.. Vi bor oerhört bra..  Jag har skalat bort alla energitjyvar från mitt liv..försöker undvika människor som bara river sönder o förstör.... Jag vet att jag tagit upp detta tidigare o jag vet ju att det finns en lösning..o jag behöver nog ta till den nu.. Jag kommer troligtvis göra så att jag låser vissa inlägg..sådana av mer privat natur.. Och naturligtvis så kommer de av er som vill få lösenordet.. Jag ska be min oerhört datakunniga dotter hjälpa mg med detta..  Detta kan nog vara den lösning som fungerar bäst för mig.. För jag vill ju kunna skriva om det jag funderar på--utan att hemska människor vrider till o omformar allt efter deras egna sjuka fantasi..
.
.
Så nu e det beslutet taget..o det känns oerhört befriande...  Ni som jag har på facebook kommer att få ett meddelande där med lösenordet ni andra får ge er till känna så löser vi det..o vissa individer..gör er inte ens besvär.


Postat av: eva

Publicerad 2011-09-23 12:29:06

Du gör det som känns bäst för dig gumman kram

Postat av: Tussan

Publicerad 2011-09-23 15:59:40

Kramen Syrran min får du av mig... Inget kul med snokade personer.. Kramen igen...

Postat av: strömma

Publicerad 2011-09-23 17:12:15

Det är hemskt egentligen att man inte ska våga skriva om det man själv vill och behöver skriva av sig, utan att nyfikna illasinnade ska snoka och vända allt fel.

Jag kan känna likadant och vet att flera läser och letar efter att jag ska lämna ut mig och barnen mer än jag gör. Så jag är feg av mig i min blogg.



Jag gillar din blogg och önskar av hela mitt hjärta att du får vara ifred med ditt egna liv och att andra sopar rent och sköter sitt utan att lägga näsan i blöt.



kram

strömma

Postat av: ingrid

Publicerad 2011-09-23 17:28:36

Men snälla, du känner mig inte men här sitter jag långt nere i Frankrike och läser din blogg varenda morgon, den får mig att tänka på den tiden då jag var lite och sprang ikring i skogen i norra Skåne, inte så långt från dina tassemarker... Och nu vill du sätta lås och bom om din blogg... Kommer att sakna dig, skickar adressen till min (fast den är på franska)...kanske kan du läsa något i alla fall.

Kram från Ingrid i Frankrike

Postat av: bloggberta

Publicerad 2011-09-23 20:59:10

Tusen tack för din fina kommentar på min blogg om jag lade ner för 1½ år sedan. Du får mig verkligen att tänka om, kanske ska jag börja blogga igen. I helgen skall jag "lära känna dig" genom att läsa din blogg.

Postat av: Svenne

Publicerad 2011-09-23 21:46:03

Ajj då! Precis när jag hittat din blogg. Det är tråkigt att du måste lösenordskydda din blogg.



Hoppas allt löser sig till det bästa!



Energitjuvar finns det tyvärr gott om!

Postat av: Cicki

Publicerad 2011-09-24 00:59:26

Jag har nog haft tur som klarat mig ifrån sådana där elakingar. Men det innebär ju inte att man delar allt på bloggen ändå. Tur det finns mail. Jag har dig inte på Facebook så jag hoppas vi kan lösa det via mailen istället. För jag hoppas och tror jag får ett eget lösenord förbi det låsta.....:-)

Postat av: AprilSus

Publicerad 2011-09-24 02:38:06

Ibland undrar man ju vad det är som gör att en del människor inte kan låta bli att skvallra och komma med osanningar? Vad får de ut utav det? Ingenting gott i alla fall...



Du bloggar ju i första hand för din egen skull och då ska du ju göra det som känns bäst och tryggast för dig och din familj. Det är ju tråkigt att man ska behöva låsa sin blogg eller delar utav den, bara för att få slippa några få otäckingar. Framför allt för att du då även riskerar att missa nya läsare och de stackarna missar dig och din goa blogg. Det har hänt att jag vid några tillfällen hittat nya bloggar som intresserat mig, men som har haft låsta inlägg och då återvänder jag inte dit.



Jag låste min gamla blogg när Julia blev utfryst i högstadiet och hennes kompisar kom över min blogg. En del trogna läsare blev kvar vid låsningen, men många hade problem att logga in mm, så till sist valde jag att göra en helt ny öppen blogg.



En anledning till att jag bloggar är ju alla nya trevliga bekantskaper man får. Som en helt underbart gullig bloggerska som kallas engelsson. ;) Min allra första bloggvän hittade jag när jag precis fått besked om min hjärntumör och hon gick igenom exakt samma sak. Hon och hennes vän blev mitt bästa stöd under den tiden och morgonen efter min operation dök de upp vid min sjuksäng. Nu mera undviker jag att skriva ut namnet på min bostadsort på min blogg för att minska risken att någon i min håla ska råka ramla över min blogg vid en sökning. Att främmande människor läser, stör mig inte även om de aldrig ger sig till känna med en kommentar, men tanken på att människor jag inte känner, men som vet vem jag är, skulle läsa min blogg utan att ge sig till känna känns väldigt olustigt. Upptäckte jag något sådant (igen) så skulle jag förmodligen göra ett liknande val som du över väger att gör nu, så jag förstår ditt val. Vi som får till gång till alla dina inlägg, blir ju vinnare och jag hoppas och tror att jag är en utav dem? :)



Det kommer nog att bli bra, vännen! Vilken tur att du har en dotter som kan hjälpa dig att få till det så att det känns tryggt och bra för dig att fortsätta blogga. Vad skulle vi göra utan våra teknik duktiga ungdomar?



Massor av mitt-i-natten-kramisar! <3

Kommentera inlägget här
Publiceras ej