råder i det engelsonska residenset, funkisvillan sluter sig som en varm famn runt familjen. Vi trivs så enormt bra här i huset, vi tre generationer som huserar här.  Ofta får vi frågan hur i hela friden vi kan bo såhär, så tätt inpå varandra.  Men vi har ju faktiskt egna boenden i separata lägenheter och det finns bara fördelar med att bo såhär.  

 

 

Idag har vi pysslat om ett billass karljohan.. Ja i allafall en hel baklucka, vi hittade en fruktansvärd mängd med svamp i Göingeskogarna igår.  Inatt satt vi halva familjen och rensade och skar till torkning..De finaste lade vi kylen för att fortsätta idag men snart insåg jag att nääähe, detta går inte och plan b fick snart utformas.  Det blev soppa..jag skar ner svampen i små bitar hackade en massa lök och vitlök fräste allt i smör och kryddade med balsamvinäger peppar torkade smulad tomat buljong persilja..skar ner nån morot och purjolök i stora bitar..hällde på vatten och lät det puttra en bra stund.. Sen mixade jag allt ordentligt och hällde i burkar som nu ligger i frysen.. En liter lät jag koka upp igen och hällde på grädde och lät koka en stund...såå god soppa blev det.

Ja då är vi uppe och frukosten är intagen så nu börjar vi strax göra oss i ordning för en skogstur och besök på loppis. Vädret är lite gråmulet men vi får hoppas vi slipper regnet . 

 

Jag har suttit och kännt av om jag behöver ha kvar bloggen eller om facebook egentligen passar mig bättre. Jag vet att många av mina gamla bloggvänner mer eller mindre flyttat dit.  Nu känns det som om jag bloggar på två ställen..  Jag får fundera.. Ha en bra dag...kram

Huh jag känner mig lätt dagavill men nog är det väl fredag idag?  Vi har varit ute i skogarna mest varje dag nu sista veckan, det är ett svampår utan dess like i år. Karl-Johan finns det enorma mängder av jag har aldrig sett nåt liknande, de växer i stora kolonier om tio, tjugo svampar.  Vi har plockat och skivat och torkat så jag tror vi klarar oss något år nu. Karl Johan är ju en lurig rackare, den kommer i sådana här mängder vissa år, för att sedan nästan helt hålla sig borta i åravis.  Sist vi hittade mycket var nog 2011.

Hej på er, nu är det väldigt länge sen jag var här inne sist.  Lite saknar jag bloggen ibland, sådär vemodssnörpigt i hjärtat. Så många goa härliga människor jag hittat genom den.  Ni finns ju numera på facebook hela högen så er saknar jag ju inte. Mer är det då de oväntade mötena med nya människor som skedde via bloggen. Inte för att jag egentligen tror mig ha vare sig ork eller intresse för så väldigt många fler människor i mitt liv, kvoten känns fylld med råge.  Man orkar inte som förr, har inte heller behovet av nya möten på samma vis.  Men ibland kan jag längta hit, det är förmodligen därför jag iunte raderat bloggen.

 

Ja ute är det som rubriken säger höst nu..  Skogen dignar av svamp, hur mycket som helst finns det  i år. Vi har gjort korta rundor så gott som dagligen och ändå fått hem massor av främst Karl-Johan men även andra soppar samt kantareller.  Trattkantarellerna har inte kommit än och det känns rätt bra faktiskt att de dröjer, för var skulle jag torka allt...