vi befinner oss i Gällivare..allt är bra..dock lite kallt väder..  ...En liten kavalkad av bilder från resan får ni här..

Först Brahehus vid Vättern.

.

-

så jag bloggpausar ett par dagar..energin räcker inte överallt just nu..stor kram så hörs vi snart igen.

framför allt kom den med lite svalare vindar så man faktiskt kan andas.Det har varit enormt hett idag..allt är snustorrt och man inte elda i Blekinge just nu..brandfaran är för stor. 

 

.

.

Ja så långt kom jag i mitt inlägg igår kväll sen sa axlarna ifrån.. De trilskas väldans idag och är på riktigt grinigt humör.  Så idag får jag nog skrinlägga det mesta av planer och ta en lugn dag.  Mat ska jag laga men det går på rutin så där hinner inte lederna bråka alltför mycket..  Ute har vi strålande sol och det lär bli en hemskevarm dag. igen.. Idag så får vi dessutom gäster eftersom äldsta dottern fyllt år men inte hunnit fira det pga tentor o dylikt.  Zac bakade tårta åt mamma igår kväll och den ska vi få njuta av idag.  

.

.

Det är full rulle i huset nu..det målas på både nedre botten och vinden..det är roligt att se hur fint det blir. För min del så låter jag bli penseln och håller mig till symaskinen..fast inte idag..ja jag borde inte det i allafall.. Men det får vi se hur det går med den saken..jag har en förmåga att glömma bort att vila.. 

.

.

Nu ska jag iallafall marinera lite fläskytterfile som ska grillas ikväll..den ska få ligga och skvalpa i en massa gott tills det är dax.  Till det blir det potatisgratäng och en sallad..enkelt men ack så gott..

.

.

 

 

plötsligt är det fredag. Rätt så skönt faktiskt med helg. Nu börjar den ena ungen efter den andra trava in i sommarlovet..dagarna blir mer kravlösa för oss alla.De behöver sina sommarlov hela högen som de jobbat och slitigt. Och engelsson och maken kan behöva sommarlov vi också minsann, vårt sommarlov börjar nu i mitten på denna månad då vi packar bilen med diverse nödvändigheter och styr kosan norrut..mot Gellivare och sen mot Finland.  Jag tar med mig datorn såklart och skaffar ett mobilt bredband..så ni slipper mig inte..det kommer att ramlainrapporter från både färden och vistelsen däruppe. 

.

.

Nå dit är det ännu många dagar ..innan vi kommer oss iväg så har vi tusen och en projekt att genomföra..en hel del av de har vi betat igenom men det finns ännu kvar att göra.  Men idag så ska vi ta oss en ta det lugnt-dag.  Bara småplocka lite ...kanske att jag tar fram symaskinen och syr färdigt lite gardiner. Vi måste ta det varligt för det värsta scenariot är ju att någon av oss lyckas justera våra sköra ryggar så vi inte kommer iväg till norr..därför måste vi planera och ransonera hela tiden med aktiviteter. 

.

.

Idag ska jag nog ändå ta med lille barnbarnet på shoppingrunda och inhandla nya kläder till skolavslutningen. Vår lille prins slutar ettan minsann..jag begriper det inte alls egentligen men håller god min.. Min lille kille som nyss lärde sig gå. Jag minns så tydligt de första stegen..Han älskade vår hund Spike och Spike hade sånt tålamod med den lille valpen så han tillät honom att använda honom som lära-gå-stol.. Tålmodigt stod han blickstilla medan Zac reste sig mot honom och hållande i pälsen började trava framåt. Ja vilka minnen..nu är Spike borta och Zac slutar ettan..

.

.

Solen skiner ute det lär bli riktigt olidligt hett idag.. En sån tur att jag kom ihåg att vattna igenom alla krukor på balkongen igårkväll.  

.

Maken sover ännu..kanske kaffedoft kan lura upp honom..jag får prova..  Ha en fin fredag allihop..kram på er.

vilsamt draperad runt engelsson här i soffehörnet.  Dagen har varit lång, evighetslång så jag tycker det är bra skönt att få ta det lite lugnt nu.. Vissa dagar år sådana..bara rullar och rullar på utan slut. Inget vettigt har jag fått gjort heller precis..det har varit varmt och kvalmigt och då blir jag så enormt trött   Sen är jag lite urlakad efter att ha skrivit mitt förra inlägg, det erkännes.. Det var inte självklart att skriva det..inte lätt på något vis.   Men vet ni..jag behövde få göra det..att få sätta orden jag skytt så länge på pränt..få vara rak och ärlig runt det som skedde för sålänge sedan.  

.

.

Min mamma är borta..men mina minnen har jag kvar och allt annat som hon petat ner i mitt bagage..jag har musiken... Kärleken till färg och form..till vackra saker..förmågan att se kvaliteten hos saker och ting.. Jag har nyfikenheten som hon uppmuntrade genom hela min barndom.. Modet att experimentera med kryddor och råvaror, känslan i händerna för hur en bröddeg ska kännas. Jag har humorn och kärleken till bra filmer och god litteratur.   Jag har min finska identitet och stoltheten över mitt folk.. Allt detta hann min mamma skänka mig under de 19 hon fanns i mitt liv.. Jag säger bara..bra jobbat morsan.

.

.

Jag mår väldigt bra just nu..jag känner mig hel. Helad och ihoppusslad för första gången sen jag var nitton år..

.

vemdå ?..jag själv faktiskt.    Jag har sakta men enormt målmedvetet rotat fram mig själv igen. Det har tagit många år och varit jäkligt smärtsamt  

 

När jag var 19 gick jag nämligen i totalt baklås..då slocknade det mesta som var jag. Min mor dog det året...och det av egen hand. Det var hennes beslut...och fullständigt väntat och oåterkalleligt. Men det hjälpte inte att jag visste, det hjälpte inte ett förbannat dugg att vara förberedd..att ha förberett sig från väldigt unga dar på det som komma skulle.  Mamma var så skör,så psykist ostabil, efter allt livet utsatt henne för att det är ett under hon orkade så länge hon gjorde. Jag tror hon bara väntade ut mig..väntade på att jag skulle hinna fylla 18 och anses någorlunda vuxen.. Under hela min uppväxt så levde jag med ett öga på henne..noterade och höll koll på hennes mående..lyssnade efter skiftningar i tonfall..efter det farliga uppgivna klirret i hennes röst.. Jag stöttade, rasade, pratade förstånd och spolade ner tabletter om vartannat.  Så jag visste..visst visste jag ..detta skulle ske..Om jag klandrade henne..nej jag klandrade mig själv.. Jag hade slutat vakta henne jag hade slutat mitt vakaruppdrag och frigjort mig och därför var hon död.

.

 

Helt vansinnigt..ja naturligtvis men säg det till en nittonåring. Jag stängde av..jag suddade ut henne och allt bra hon ändå stått för och gett mig i bagaget. Inget som påminde om henne ville jag kännas vid..jag berövade mig henne dubbelfalt på det viset. Jag hade ingen att vända mig till inget sätt att bearbeta det hela..dessutom så hovrade självmordets fula tabu över mig.. Så jag raderade ut henne ur hjärta och själ.. Så växte jag vidare utan riktlinjer med tomt bagage, tom på så många vis. Mina barn växte upp med berättelser om sin morfar..med bilder på ukki .Deras mummi  min mor kunde jag inget  berätta om..de visste inte ens hur hon såg ut.   Så levde jag i över tjugo år...moderlös..rotlös och väldigt låst vad gällde känslor och tillit.

.

.

Men sakta sakta har jag  släppt på säkerhetsåtgärderna, låst upp det ena enorma hänglåset efter det andra..släppt ut känslor..gråtit och tillåtit mig att vara arg..sörjt, äntligen sörjt min mor..mamma.. äiti. Idag vet jag, att hur många tabletter jag än hunnit rota fram och spola ner,,hur mycket jag rasat resonerat och vaktat så hade det inte hjälpt. Idag sitter det en bild på min mor på väggen, jag talar om henne..jag har förlåtit både henne och den förvirrade  nittonåring som inte orkade vakta mer..jag vårdar hennes minne och jag älskar henne.

.

.

 

värst vad livet rusar på helt plötsligt, engelsson hinner inte med..   Idag ska jag återgå till mina diabilder och fortsätta min skattjakt.  Så spännande att resa i flydda tider och hitta tillbaka till människor och minnen. 

.

har det visst blivit här märker jag. engelsson har dock laga förfall för detta.  I fredags så traskade min exman in här, bärandes på en stor ICA-kasse full av diabilder han hittat i det hus där vi tidigare bodde allihop.  Det var bilder från början av åttiotalet och det var alldeles alldeles underbart...fullständigt fantastisk men samtidigt även sorgligt. Jag  har tittat igenom hundratalsbilder, jag har skrattat, gråtit, lett brett och fnissat om vartannat Sen har jag insett hur mycket jag hade glömt och vilken oerhörd skatt dessa bilder är. I dem ryms hela egelssons ungdomstid..alla vänner, all musik..skolan mitt första jobb..politiken som var så viktig då....så tacksam jag är för att han hittade bilderna och kom med dem.. 

.

.

Jag är lite omtumlad, jag har saknat och sökt och sörjt dessa foton i så många år. Nu blev det nästan för mycket alltihop så idag så packade jag faktiskt undan allt för några dagar.  Det kommer upp så många känslor att jag har svårt att hantera allt på en gång.  Så nu pausar jag från minnesflödet ett tag och syr gardiner istället.  Vi var ju på Ikea i veckan och det följde med gardintyger till både kök och vardagsrum. Så jag blir inte sysslolös, sen har jag ju massor o tänka på innan vår resa upp till norr..  Nu ska jag sätta på lite potäter till potatismoset som maken ska göra till vår stkta flundra som vi ska avnjuta senare..dillsås citroner och rivna morötter till det..mumsigt. Men först ska jag visa er några av alla de bilder som tumlat runt ,ed engelsson de senaste dagarna.

.

.