Hela gårdagen o  idag har vi mer eller mindre tillbringat i nya huset...spacklat o slipat o täckt golv o rensat i trädgården.. En gammal rosbuske fick gå hädan o nya rabatter grävdes åt tayberries o vinbärsbuskar..nymålade pallkragarna kom på plats o så även komposten vilken även invigdes..

Ja roligt har vi haft men sen e man ju oxå helt slut ..inget fungerar riktigt just nu i kroppen..stel o ont..men det e värt varje minut av smärta o få se allt växa fram..

Här överst en tapet som kikade fram när vi rev ner panel..säkert har den suttit där när huset var nybyggt..sen en bild från vardagsrummet där käre sambon river väv..se hur ljuset bara flödar in i rummet..andra bilden e från sovrummet där Isabelle kröp runt o täckte golvet..noga noga var hon.

Första bilden en kik in i matrummet, andra bilden från matrummet o in i köket,  tredje bilden hallen o in mot dels matrum o Michelles rum längst in, fjärde bilden visar köksskåpen som e original o på sista bilden en av de öppna spisarna i huset.

Trappan som leder upp till vår lägenhet på andra våningen..massor massor av ljus

Första bilden invigning av kompost..andra bilden huset från trädgården, tredje bilden en rosbuskes öde, på den sista bilden en vy över trädgården tagen från vår lägenhet o där odlingslådorna lyser röda längst bort i bilden...

Så en liten glimt av engelssons nya paradis fick ni..nu ska jag luta mig tebax nån minut o bara vara..ha en fin söndagskväll

Häromdagen så roade jag mig med att avfotografera de raraste fynden o tänkte visa er dem nu...

Jag gick en runda i trädgården i morse o liksom sade farväl..känns underligt att lämna min trädgård som jag arbetat i under två somrar..det enda som återstår av mitt arbete e ju alla tomma rabatter..för allt innehåll e ju instoppat i krukor..   Jag gick där o undrade vem som ska fortsätta mitt arbete eller om allt kommer att förfalla o gro igen till det sorgliga stadium det befann  sig i när vi flyttade in för två år sedan.   Jag hoppas det flyttar in en grönfingrad person som åter ska fylla kökstrappan med blomkrukor..för vad tom o ödslig ska den inte vara utan minsta lilla blomster..min älskade trappa där jag satt i sena sommarkvällen o såg solen gå ner omgiven av fjärilslavendel o pepparmynta..taklök o rosmarin

O fåglarna ska jag sakna..mina blåmesar som byggde bo under balkongtaket..rödhakarna som i år hittat sig ett hem i en ventil vid entredörren..gråsparvarna..de fräcka skatorna som busat runt..o sen Walle..vår nästan tama kaja som kommer o matfriar så fort vi fikar utomhus..

Hmm Walle har jag faktiskt planer på o kidnappa..visst e han söt??

Vi har ju det lite småhektiskt annars oxå i tillvaron med den stundande flytten..nu till helgen så börjar vi så smått flytta över saker o ting..  Huset väntar på oss...

O det känns alldeles fantastiskt att få flytta in där..o få måla o dona o tapetsera i detta vackra funkishus..ljuset flödar genom rummen o genom fönstren ser engelsson ut över den underbara trädgården med stora  björkar o frukträn..äppel o päron som står i full blom just nu där finns syren o jasmin o vallmo o prästkragar en stor fin oxelhäck mot vägen..  O dit ska engelsson kånka alla sina växter o örter o bärbuskar från den här trädgården..de e uppgrävda o står tålmodigt o väntar på att få sticka ner rötterna i den nya myllan

Så jag längtar men även fasar lite inför flytten..jag hoppas o ber att min värk ska hålla sig inom rimliga gränser så jag klarar av alltihop..

Som ett tack så får ni en blomsterpromenad av mig..

Sen hittade engelsson o kusin o sambon en liten prins vid en kanal som rinner ut från sjön Immeln..det var en liten bedårande gynnare som först desperat försökte undkomma oss o våra kameror..  Så till den milda grad att den greppade tag i linsen på engelsson kamera o hängde ilsket blängande kvar där medan en smått chockad engelsson lydigt lade ifrån sig kameran.. Då satte den sig promt ner på rumpan o poserade snällt en lång stund..

Tills den till slut tog ett jätteskutt o försvann

O jag vet ju precis varför jag mår såhär dåligt..  För skulle någon vänlig själ kunna upplysa Försäkringskassan om att engelsson skulle behöva en time-out från deras vansinnigheter..  Jag skulle vilja leva lite som omväxling. Bara finnas till i tillvaron utan att oron sitter som en kall hand om hjärtat..  Veta för en lite längre period, sådär resten av livet kanske, hur tillvaron ska gestalta sig. Hur sjuk man får eller måste man vara enligt deras förvirrade normer.. Vilka diagnoser som anses rumsrena o platsar i deras statistik.. O framför allt..hur mycket pengar menar de att man ska kunna hanka sig fram på..för inte  e det stora summor engelsson har till sitt förfogande.. Jag har tappat tusenlapp efter tusenlapp..

O det mest tröstlöst förtvivlade inslaget i detta e ju det faktum att när engelsson var 24 o nybliven tvåbarnsmamma så ville FK prompt o omedelbums förtidspensionera henne..jajamen då var de helt övertygade om att jag inte hade på arbetsmarknaden o göra..  Då slog jag ifrån mig i förtvivlan o tackade nej..  O nu 23 år senare så e ju engelsson inte ett spår bättre i leder o muskler..utan tvärtom mycket mycket sämre.. Men hokus pokus så e det ju inte alls försäkrar FK engelsson..utan jag e så frisk o kry så..o redo att kliva ut på arbetsmarknaden o konkurrera med alla andra kärnfriska människor

Nej bättre e inte engelsson o klart sämre blir jag av deras behandling..helt sönderstressad o hjärtängslig över vad som komma ska.. Sömnen vill inte infinna sig på nätterna utan oron snor som en virvel i bröstet..magen e ett enda knip o alla muskler värker ännu mer eftersom jag aldrig kan slappna av..

Den stackars människa som har ansvaret för engelsson återgång i arbetet,,nämligen min handläggare på AF e måttligt road av detta o vet inte alls vad hon ska ta sig för.. O det e klart..framför sig har hon en söndervärkt 47-åring som uppenbart mår riktigt uselt psykiskt av situationen..

Nej kära Ni..nu går engelsson ut i solen en stund.. Hoppas ni alla mår bra..jag ska promenera runt hos er i eftemiddag o kolla läget..