Hej på er, nu är det väldigt länge sen jag var här inne sist.  Lite saknar jag bloggen ibland, sådär vemodssnörpigt i hjärtat. Så många goa härliga människor jag hittat genom den.  Ni finns ju numera på facebook hela högen så er saknar jag ju inte. Mer är det då de oväntade mötena med nya människor som skedde via bloggen. Inte för att jag egentligen tror mig ha vare sig ork eller intresse för så väldigt många fler människor i mitt liv, kvoten känns fylld med råge.  Man orkar inte som förr, har inte heller behovet av nya möten på samma vis.  Men ibland kan jag längta hit, det är förmodligen därför jag iunte raderat bloggen.

 

Ja ute är det som rubriken säger höst nu..  Skogen dignar av svamp, hur mycket som helst finns det  i år. Vi har gjort korta rundor så gott som dagligen och ändå fått hem massor av främst Karl-Johan men även andra soppar samt kantareller.  Trattkantarellerna har inte kommit än och det känns rätt bra faktiskt att de dröjer, för var skulle jag torka allt...