

Jag beundrar dig! Det är inte lätt att ändra sina beteenden kring mat. Speciellt inte när vi har ont och massa andra besvär och maten gärna får en funktion som det enda som är kul och positivt i våra liv. Och vad skönt när det känns enkelt och lätt för dig! För mig känns det fortfarande som jag måste försaka massa. Så jag har inte kommit lika långt som dig. Än... ;-)
KRAM!!!
vad glad jag blir den glada positiva Engelson har hittat tillbaka!! Ibland kan det behövas ett pat törnar för att komma till rätta. Har allt varit lite bekymrad för dig månaderna du var ganska "försvunnen".
Mannens bror fick med diabetes för ett par år sedan. Han har verkligen också ändrat sitt ätbeteende till det bättre. Nu håller han det jättebra i chack och fuskar sällan.
Kram och lycka till välbefinnandet är VIKTIGT!!
Det låter så härligt och positivt när du berättar om din förändring. Ibland behöver man kanske en liten spark i baken för att göra rätt.
Allt det där om hur man bör äta för att må bra vet man ju, men ändå så gör så måmga av oss precis tvärt om? Ja, man är nog lite konstig!? Själv har jag alltid haft ett konstigt och dåligt förhållande till mat, men det är en lång historia...
Önskar att jag kunde komma ifrån det där hemska sötsuget. Jag klarde ju av att sluta röka för 10 år sedan. Kämpigt värre, men jag fixade det och än idag tycker jag att det är bland det bästa jag gjort i mitt liv.
Idag har jag fått känna av att jag lever, men det berättar jag mer om på min blogg lite senare.
Ha en fortsatt bra dag, duktiga engelsson! Många varma kramisar! :)
Härligt att det går åt rätt håll. Jag tror att sötsuget försvunnit för att du äter en balanserad kost. Sötsuget kommer förmodligen när kroppen behöver snabba kolhydrater för att kompensera. Nu hamnar aldrig din kropp i det dilemmat och då klarar du det. Det är i all fall vad jag tror. Upplevde detta själv när jag för massor med år sedan bantade med viktväktarmat. Sötsuget var helt borta under den perioden.