Värkigt värre ...

Publicerad 2011-11-17 05:59:51 i Allmänt,

idag..   Min glada sinnesstämning från igår krackelerade på en sekund via en olycklig vridning av ryggen..  Jag har ju tre st diskbråck i ryggen som turas om att gå upp..o igår ja då sprack det ena av dem.. O det e ernormt retfullt eftersom de hållit sig relativt lugna bra länge nu o då vaggas man in i en falsk trygghet..blir oförsiktig o så e skadan ett faktum..igen..  Ja jag vet inte för vilken gång i ordningen..Mitt första diskbråck fick jag för 26 år sedan när jag väntade Petra..sen har de varit en del av min tillvaro..
.
.
Så i dag gäller vila o starka värktabletter o en kur antinflammatoriska meduciner..  Bara o bita ihop o gilla läget..o sluta noja över stundande adventsstider o annat stressfullt.. Fast,,julen kommer ju..vare sig jag stressar runt eller inte..   Något har jag ju ändå stillnat vad det gåller måsten..hade detta hänt för nåt år sedan så hade jag fått panik med tanke på adventsstöket .. Men nu bekommer det mig faktiskt inte så mycket..
.
Ne mina vänner..jag klarar inte o skriva mer..jag måste upp o röra på mig..vila o sen upp o gå så gott det går..det e det som bäst hjälper mot diskbråck..Ha en bra dag..må värken hålla sig ifrån er..kram


Postat av: Cicki

Publicerad 2011-11-17 16:26:57

Attans då. Hoppas det inte blir alltför långvarigt.



Jag lärde mig tagga ner det året vi var tvungna att i panik hämta bonussonen i södra Danmark. Han hade blivit utslängd av sin mamma. Detta var till Lucia. Inte nog med det så fick vi fel på bilen på hemresan så vi var tvungen att häcka hos kompisar i Ronneby med bilen ståendes på Bilia i Malmö. Det tog en vecka.



Så det var nästan jul när vi äntligen landade hemma. Vår primära mål var då att få en trasig pojk att må så bra som möjligt. Det blev jul ändå och pojken blev hel.



Efter detta äventyr tar jag det numera mycket lugnt med julförberedelser. Det är bättre att ta hand om varandra.



By the way, you got mail.....:-)



Ta hand om dig. Kram.

Postat av: AprilSus

Publicerad 2011-11-17 23:24:12

Jag tycker verkligen synd om dig. Man kan ju bli tokig för mindre, men du tycks ta det rätt lugnt ända. Men det är väl så, att man lär sig av tidigare erfarenheter och att den bästa medicinen är att ta det lugn (om man kan).



Jul blir det, vare sig man vill eller inte och som cicki så klot säger, det är bättre att ta hand om varandra.



Krya-på-dig-kramis!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej