

Hej, vännen! Skönt att höra att dina leder är lite mera medgörliga nu, så du kan ta dig ut och njuta i vårvädret.
Tack för din på hälsning och din kommenterar hos mig. Kanske har jag uttrycket mig otydligt och det är inte alltid så lätt att hålla isär vilken dotter man menar. Men Julias skola har ställt upp bra sedan vi tog kontakt med kuratorn och rektor och alla inblandade gör vad de kan för att underlätta hennes skolgång trots hennes depression.
Mathilda som har bollats runt inom sjukvården sedan augusti för sina värkande revben, som lett till hög sjukfrånvaro är den som inte får så värst mycket till hjälp och stöd från skolan för att kunna jobba ikapp sånt hon missat. Rektor, skolsköterska, lärare och skolpsykolg var med på mötet (som tog väldigt lång tid att ens få till), men de hade inget konkret att erbjuda oss. Matte, svenska och engelskan har hon kunnat få uppgifter att göra hemma, men i övrigt kan hon inte bli bedömd på grund av frånvaron. Det räcker inte med att hon är sjuk, utan hon ska även straffas från skolan för det. Normalt är Mathilda duktig i skolan, men den eviga värken under så långtid har fått henne att både tappa orken och lusten, till och med livsglädjen när det är som värst. Skolan menar att nu när hon vet att det inte är någon livshotande sjukdom, kan hon väl ta och rycka upp sig, för det är ju inte farligt för henne att gå till skolan. Ja, så kan den som inte dragits med kronisk värk resonera och är man ung som Mathilda, så är det tydligen ännu svårare att förstå hur jobbigt hon har det. Hon har inte ens kunnat få någon värkmedicin att ta för att lindra värken när den är som värst, fast jag efterfrågat detta hur länge som helst. Ingen hjälp mot hennes sömnstörningar heller. Även fast hon går upp 7, så somnar hon ofta inte för än framåt 2-3 på natten. Det har blivit en ond cirkel, men ingenstans har vi fått något hjälpmedel för att bryta cirkeln. Det är inte lätt att vara sjuk och är man dessutom bara 12 år, så får man ingen medicinsk lindring och vanliga receptfria tabletter hjälper inte alls. Tiden bara går och går med vi väntar på nästa remiss och nu har snart ett helt läsår gått, men inget har egentligen hänt mer än att vi kan utesluta vissa saker som Mathilda inte lider utav. Här näst står sjukgymnastik på tur, samt en remiss till barnkliniken för vidare utredning.
Ha det så skönt i vårsolen.
Kramisar! <3
Henriksson tittar in och puffar på Engelsson som sitter i soffan och myser. Jag puffar på Engelsson så hon får något gjort idag. Själv så ska Henriksson torka rutorna på insidan av bilen och sedan diska och feja. Så vi lever ett livligt liv du Engelsson. Ha en fin dag !